onsdag 9 november 2011

Olyckan


Idag när Ebba och jag var på väg hem från Godby så 
fick vi se en bilolycka lite efter Tjudö infarten. 
Och vi var inte med i olyckan. Så alla vet.Vi är okej! :)
*
Men det var lite lätt läskigt att se båda bilarna "flyga" ner i diken.
Och så var vi först på plats så det var bara att kolla hur bilisterna
mådde och ringa 112. Snacka om att rösten var darrig då iaf. 
Men vi skötte oss nog helt okej. Ebba var jätte duktig och 
satt och pratade med den ena bilisten som satte sig i vår bil. :)
Å så kom ju alla bilar med ljud och ljus, Ebba blev lite smått impad. 
*
Och alla ambulansmän, brandmän och poliser var såå otroligt
gulliga med Ebba! Flera pratade med henne och frågade hur hon 
mådde. En ambulansman gav henne en nalle för att hon varit så duktig 
och en polis gav både Ebba och nallen fina reflexer :)
*
Jag vill helst inte vara med om detta igen trots att vi inte var inblandade. 
Det är ju jätte läskigt ju! Men jag är så otroligt imponerad av alla 
som kom och hjälpte dom skadade. Och alla bilister som stannade och frågade
om dom kunde hjälpa till på något sätt. Det finns härliga människor, verkligen!

Nu hoppas jag bara att allt är okej med bilisterna! 


Och nu vill Ebba bli brandman när hon blir stor. :)

5 kommentarer:

  1. ÅHHH, så skönt att läsa!!! Folk kontaktade mig för drygt en timme sen o undrade hur ni mådde för att ni varit m i olyckan. Blev helt till mig i trasorna av det, men kan nu andas ut då. INTE kul för de inblandade, men skönt att veta att ni är OK!:

    Och bra jobbat!!!

    SvaraRadera
  2. Guuud va duktiga ni e, bra jobbat verkligen ! ! Anni

    SvaraRadera
  3. Erica, Ja så där kan det som sagt gå. :) Rart av folk att bry sig tycker jag! :)

    Anni, tack! :)

    SvaraRadera
  4. Oj, vad läskigt. Och jag har varit med om det två gånger, varav en omkom, så jag vet att rösten är darrig. Och jag vet att man känner sig mycket mycket liten när det gäller. Kramar / Millen

    SvaraRadera
  5. Millen, oj hjälp!
    Ja man känner sig rätt liten, men idag gick det ändå bra. Och det var skönt att kunna hjälpa till!
    Kram

    SvaraRadera