fredag 18 januari 2013

Löjlig deppighet.

Just nu sitter min halva min familj (mamma, pappa, C & M) i green cab taxin på väg till Arlanda för att sen ta flyget vidare till Thailand, och vårt älskade Aonang.

Och det är riktigt pinsamt hur dåligt jag mår. Är totalt ner deppad över att inte kunna resa med. Samtidigt unnar jag ju självklart dom att resa själva. Det är min mamma & pappas FÖRSTA barnfria långresa! Det var liksom på tiden :)

Usch vad jag känner mig löjlig som ens ids yttra mig om det här. Tänk hur man kan bli av att resa, och inte resa. :)
Nå, satsa på en resa...2015 kanske?

O fy. Nu blev jag ännu mer deppad.
Dags att dra täcket över huvudet och sova bort en timme eller två tror jag.

4 kommentarer:

  1. Om det är till någon glädje så är vi två som är deppiga över att inte resa iaf!Jag är också skitdeppig över att vi inte åker någonstans i år.Jag älskar att resa och skulle absolut vilja åka en gång i året iaf men nu blir det inte så.Nästa år ska jag iväg så det så:)!Spara,spara nu bara:)Kram

    SvaraRadera
  2. Tack! Det känns faktiskt som en liten tröst! Att det inte är bara jag som är så grymt löjlig och ledsen över att inte få resa!

    Jag tror inte att vi kommer att ha råd att resa nästa år heller, men 2015. Då jävlar!! :)

    Annars skulle jag också helst av allt vilja resa en gång i året, men det kanske jag får ha som framtidsplan! Speciellt då jag inte nöjer mig med kanarieöarna eller nåt närmare, utan det ska vara Asien. :)

    Kramis!

    SvaraRadera
  3. Tänk på mig som aldrigg fått chansen att resa någonstans alls ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast då vet du ju inte vad du missar ;)

      Nej, men jag förstår vad du menar. Men det är ingen tröst ändå tyvärr.. :)
      Jag mår så jäkla bra av att resa. Planeringen före, väntan och nedräknandet, själva resan..och minnen efteråt.
      Så det suger riktigt ordentligt att inte kunna fara med resten av familjen.
      Men, men.. Det är bara att börja spara så man har råd om 2 år.. :)

      Radera